söndag 14 november 2010

Livet är som ett lotteri

Hej allihopa!! Livet rullar på rätt bra här down under, vi njuter av varje dag! Tack och lov är maja och jag ganska lika så vi båda får bryt ibland men de kommer aldrig samtidigt så den andra är alltid stabil när det inträffar. Vi sa det häromdagen att allt detta känns lite som ett lotteri. Vi har egentligen inte hörts mer än på födelsedagar över de senaste 2 åren och så sitter vi här tillsammans vi vår lilla viktorianska stuga i Australien. Galet hur livet kan ändras så fort! För er som inte hört historian kan jag berätta så vi alla är på samma plan sedan. Jag ville av hela mitt hjärta åka till Melbourne för att jobba men hade ingen att åka med, så jag skrev på facebook ”är det någon som vill åka till Melbourne och jobba med mig?”. Så svarade maja att hon var sugen och hade precis fått ett jobb som skulle generera tillräckligt mycket pengar och dessutom skulle ta slut precis när jag planerat att åka. Så där satt vi i varsin ände av Sverige och bokade en biljett till andra sidan jorden, utan att egentligen veta alls hur den andra var. Lotteriet snurrade igång och på Londons flygplats plingade det till och vi hade vunnit stjärnvinst! Det var först lite knas att inse att vi hade gått från att ha varit ganska olika till att utvecklas åt samma håll. Att vi båda får massa ”bra idéer”, lyssnar på samma sorts musik och gillar att verka som vi älskar att vara nyttiga och ordningsamma men i själva verket inte bättre än någon annan, snarare tvärtom…
Vi får liksom samma bra idéer ungefär samtidigt. Igår kväll när vi hade legat och pratat jättelänge säger jag att nu håller jag verkligen på att somna och sluter ögonen. Maja viskar att köttfärssåsen som Paul (han vi bor med) var den bästa hon smakat på länge och så sätter vi igång att smida planer. Halv två på natten får vi ett fnissanfall som kunde väckt vem som helst och tassar upp, vi rostar bossens (vi kallar Paul så när vi pratar svenska) bröd och tar hans köttfärssås på. Skrattar så mycket för vi tycker vi är så busiga och tassar in tillbaka på vårt rum och slänger i oss mackorna i rädsla för att bossen ska komma och kolla vad vi egentligen håller på med och somnar helnöjda!
Här kommer en snabbgenomgång av människorna runt om oss just nu! Klistra upp på väggen så har ni alltid koll!!
Paul – housemate, 30 år, snabba glasögon, blonda toppar på håret, kaklare, lat!!
Jamie – granne, 26år, barista, hippieföräldrar, go och lätt att prata med, massa roliga uttryck
Lisa – tjej från UK, bor med Jamie, hur gullig som helst, ser ut som Katy Perry, gapflabbar
Tim – tillsammans med Lisa och bor i huset, spelar i ett band och älskar the Hellacopters
Mike – svensk kille som bor i närheten, hjälper oss med allt, kanske ska flytta in i hans hus istället
Tobias – gick i min klass i grundskolan och jobbar här nu för att kunna resa runt i Australien sedan.
Will – vi träffade han och hans vänner i Vietnam när vi var där tidigare i år, från Melbourne!
Idag är det ut på stan igen och knipa ett jobb. Det motiverar mig på tre olika plan, dels självklart för att jag tycker att det är roligt och utvecklande, sen att jag slipper spendera så mycket tid i vårt hus.. och framför allt! Vi tog med oss 1 par byxor var för vi trodde det skulle vara varmt – det var det inte! Sen har vi en regel att vi inte får shoppa tills vi fått ett jobb, motiverande?! Eh ja!!

 Just det ni kanske undrar lite om huset vi bor i med. Det är en liten viktoriansk stuga som ligger på en tvärgata till Chapel Street. Vårt område heter South Yarra och påminner mig lite om haga/majorna, liksom mer avslappnat än i city. Huvudgatan heter Chapel Street så vår adress är riktigt bra! Problemet är bara att vi börjar känna mindre och mindre kärlek till Paul och huset. Visserligen har han 2 hundar som vi älskar. Den ena är 2 år gammal och jätetjock, Cody och den andra är valp och speedad och heter Bailey. Sen är det en bild som fastnat på min näthinna och kan liksom inte riktigt släppa den. Vi kommer hem och Paul sitter i sin säng med en arm kring varje hund och på sig har han en stickad yllemössa med öronlappar och flätade snören man knyter under hakan. Det är väl egentligen inte anledningen till att vi vill flytta med sen är han så lat att här blir riktigt äckligt och det kryper lite i kroppen på mig när jag går runt här. Tack att jag varit i Asien innan och blivit avtrubbad, annars vet jag inte om jag hade varit lite lugn som jag är nu. Oavsett så ska en som bor i Mikes hus flytta ut om knappt 2 veckor och han skulle kolla om vi kunde ta över rummet. Det är ett hus med 6 pers och jättego stämning.
När vi landade här hade vi tre mål som vi skulle klara.
-          Hitta ett jobb
-          Boende
-          Vänner
Än så länge kan vi väl säga att två av dem är avprickade till en viss del men bättre kan det alltid bli!! Mina kära, nu ska jag käka frukost!! Jag älskar er!!! PUSSS

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar